Bildbeskrivning:Bildtolkning: Frida i profil där man ser Cochleaimplantat, hon ser allvarlig ut. Hon håller upp handen mot nyckelbenet. Hennes händer är tatuerade och hon har lila nagellack utom på ringfingret, där är nageln målad i gul. Hon har en grå tröja på sig. Bakgrund, grå trävägg.
Normalt under onormala coronatider.
Så, nu har våra liv blivit vardag i Örebro, Sverige som smittodrabbat område ett tag. Hur har det gått då? Jag har inte påverkats nämnvärt mer än att jag höjt våra hygienrutiner till lätt hysterisk nIvå. Jag har ju liksom levt väldigt isolerat i vinter eftersom jag varit deprimerad. Så de där omställningarna som förändrar […]
Läs mer
Håll liv i protesten mot nedskärningen av LSS!!
Igår manifesterade vi för LSS. Det gick riktigt bra. Det är inte för sent att skriva på namnlistorna. Manifestationen hölls i 21 städer samtidigt. Här i Örebro var vi ett hundratal har jag hört som tågade från Våghustorget till rådhuset och skanderade. Svempa Sörensson som lett arbetet med manifestationen hälsade välkomna och berättade om sin […]
Läs mer
Att försöka göra karriär som assistansanvändare är extremt handikappande!
Det är många pinnar som sitter fast i hjulen nu. Ett gott liv för mig var tidigare att jobba 25% och stötta min partner så han kunde arbeta så mycket han kunde. Han tjänade mest och hade högst arbetsförmåga. Ottilia gillade inte fritids så det var finfint att jag kunde vara hemma med henne. Fast […]
Läs mer
Hoppar av och hoppar på
Om drygt en vecka skulle författarkursen på skrivarakademin i Stockholm börja, men jag har bestämt mig för att inte gå den, den här hösten. Varför? Jag har peppat för den här lilla satans kursen i månader, planlagt assistans, sökt dövblindtolkar, kontrollerat byggnadens tillgänglighet, utrett mina behov av anpassningar med dövblindteamet. Varför låter jag allt det […]
Läs mer
Storstädning i hjärnan
Idag kände jag mig så väldigt mycket mer till freds med mig själv. Som om någon annan tagit över min hjärna några dagar och stökat ner den med självdestruktiva tankar, men att jag nu sparkat ut den jäveln och lyckats städa undan där uppe. Ordning och reda, damn it! Tidigare i veckan kände jag mig […]
Läs mer
Tolkar som anpassar sig är guld värt
I sommar har jag varit på två aktivitetsveckor för dövblind: Skaparveckan i Mullsjö och Familjeveckan i Härnösand. Tidigare på den här sortens tillställningar har jag använt texttolk när de ska pratas mycket och dövblindtolk vid måltider och annat socialt. I år bestämde jag mig för att det är dags att ta nästa steg och enbart […]
Läs mer
När min arbetsgivare måste betala min tolkkostnad
Jag ska gå en kurs genom jobbet. En halvdagskurs i kommunikationsplanering… typ. Jag har också beställt dövblindtolk. Blev lite less när jag fick svaret att min arbetsgivare är skyldig att stå för tolkkostnaderna. Min arbetsgivare kan sen ansöka om pengarna tillbaka från Arbetsförmedlingen. Då tänker jag så här: 1. Vilken onödig omväg. Borde det inte […]
Läs mer
Med lite bondtur så…
I måndags skrev jag ett inlägg om kaoset som blir när en liten detalj oväntat ändras i min överplanerade vardag. Jag skulle på referensmöte på universitetet och min assistent blev sjuk. Jag stresssade upp mig till max över att behöva hitta till mötet utan assistent. Ändå var det faktiskt det som gick lättast på hela […]
Läs mer
I <3 dövblindtolkning
Sitter här i soffan på morgonkvisten och mumsar i mig bacon och ruccolasallad. Jag har vinkat av Ottilia till dagis efter en sovmorgon då vi lekte frisör. Det gick som vanligt till så att jag fick börja vara kund. Hon fäste så mycket krimskrams som möjlig i mitt centimeterkorta hår och konstaterade snart att det […]
Läs mer
Tryggt och fegt
Vuxenhabiliteringen har startat en samtalsgrupp för personer med olika progressiva diagnoser. Jag tackade tveksamt ja. Sitta i grupp och gnälla över hur synd det är om oss som är sjuka tilltalar mig inte. Verkligen INTE. Men om det kan bli en grupp där man inspirerar och hjälper varandra med tips och lösningar då är jag […]
Läs mer