Bildbeskrivning:Ottilia matar Frida med choklad.

Ryska roulett -choklad edition

Häromdagen hittade jag en gammal Aladdinask som stått öppen i ett par månader. Kvar fanns bara de tråkiga bitarna som ingen (utom konstigt folk) vill ha. Jag fick en snilleblixt och rusade (okej, rullade fort) till Ottilias rum. ”Vi kör rysk roulett -choklad edition!” Min dotter tittade tveksamt på mig tills hon fick höra vad […]

Läs mer

Tomtemord och grantoppers

Jul! Wow, vad snabbt det gick! Hösten försvann i ett poff! Ottilia gillar att pyssla ihop sin egen kalender. Hon får välja en kalender att ha. Det började med vi ett år hade glömt köpa chokladkalender och när vi skulle göra det typ 29 november var kalendrarna borttagna. What?! Då gjorde vi en egen kalender. […]

Läs mer

Släpp, sa jag. Släpp!

Så där ja, då har det nya året börjat. Nyår  brukar ju ses som ett  bra tillfälle att göra sig av med sitt emotionella bagage och börja om. Hela jäkla 2016 har ju handlat om att släppa saker, inse sanningar och börja om på nytt så det känns inte så revolutionerande. Men det känns upplyftande […]

Läs mer

Skål för vår romantiska kväll då!

Igår var assistenten som skulle jobba kväll sjuk, så Sven vikarierade. Ottilia  sov hos en kompis så vi passade på att ta en mysig middag på stans nya italienska restaurang Fratelli.  Minipizza som förtugg och sparrisravioli med ostsås var inte dumt alls, speciellt inte med amaronevin till. Mums! En specialité på det där stället är […]

Läs mer

En sån dag då man bara kör ändå och det fungerar

Skärtorsdagen följs upp av långfredagen. Jag vaknade utvilad men ganska sliten. Sven var i ungefär samma mood så jag var rejält tacksam över att det löst sig med assistans. Om Sven behövt jobba hade det kunnat bli dödsstöten.  På agendan stod årlig släktlunch med hans familj och den är alltid jätterolig. Det blev en sådan […]

Läs mer

Det blir så himla många nej hela tiden

Man blir lite trött på att jämt och ständigt säga nej till sitt barn. -Kan jag få peta dig i näsan lite? -Nej. -Kan vi inte bygga ett hus som är rosa med gula blommor? -Nej. – Får jag sminka dig med tusch? – N E J ! Ja, det är tjatigt att sägas nej […]

Läs mer

En ledsagare med bus i benen

Idag var jag och hämtade Ottilia på dagis. Det är började mörkna och jag såg knappt nåt. Ottilia vill hålla mamma i handen så jag föreslog att hon kunde få ledsaga mig. “Ja!” När jag ledsagas fungerar det så att ledsagaren håller en rak, spänd hand riktad framåt. Genom att böja handen åt olika håll […]

Läs mer

Och nu kommer mina föräldrar säga “preciiiiis som du när du var liten!”

Ottilia har börjat i ridskola på måndagar. Farmor tar henne dit och berättar att när hon kommer upp i trav brukar hon bli så glad att hon sätta igång att sjunga av hjärtats lust. Vilken härlig unge man har!

Läs mer

Halsa salt

Här om dagen testade Ottilia något nytt. Vi stod i köket och lagade mat när hon i ett nafs snor åt sig saltburken som står öppen och halsar  i sig innehållet. Tre vuxna personer kastar sig instinktivt och skrikande över saltkaret. Den reaktionen var ju tydligen jätterolig för nu försöker hon göra en repris så […]

Läs mer

Ett kalas att minnas

I söndags hade vi barnkalas för Ottilia. Det var riktigt skoj. Ungar är så roliga. Vi hade inget stort barnkalas. Vi bjöd fyra barn och tre kunde komma.  Vi lekte lekar  och käkade glass med fruktspett. (Allt blir roligare när det sätts på en pinne.) När de lekt en stund till på Ottilias rum hände […]

Läs mer