Jag vill stampa av mig tankar jag har mitt i livsomställning jag befinner mig i nu. Den har pågått en lång tid. Den typen som jag vid jämna mellanrum – eller också ganska ojämna mellanrum – kastas in i. Och då menar jag inte den typen av livsomställning som uppstår när man har kollat klart […]
Läs merAdvent är här. Ljuvligt för vissa. Stressande eller ångestladdat för andra. För somliga är det en rolig tid, men för andra är det en tid av ensamhet och då saknaden av någon de förlorat blir outhärdlig. När det kommer till traditioner har jag en ganska ambvalent inställning till dem. Nånstans inne i mig finns ett […]
Läs merKanske har jag just lyckats vända i branten mot en depressiv episod. Kanske. För det är inte lätt. Det är verkligen inte lätt. Det hjälper mig verkligen att jag identifierat signaler och beteenden hos mig själv när jag har börjat tappa fotfästet. Dåligt och bra mår man ju från och till. I alla fall jag. […]
Läs merVilken knäpp resa. Vilken rolig resa. Vansinnenas kontraster i en enda aprilväders-karusell. Det som varit slitigt och svårt är att jag haft en rad panikångestattacker. Venlafaxin is a bitch när man inte tar dem vid fasta tidpunkter, och ja, det sket sig lite på den punkten. Let us leave it at that! Malmö pride Det […]
Läs merInnan hösten kommer dock båda slutat sina uppdrag, alla ordinarie assistenter utom en enda har då flyttat eller börjat studera. Min närmsta kontakt på STIL ska sluta och detsamma gäller sjuksköterskan från allmänpsyk som ringer mig en gång i månaden med skrivtolk. Jag har sommaren på mig att hitta nya trygga grundstenar. Det kommer gå. […]
Läs merJag har varit sjukskriven sen april, det har varit en helt galen vår och start på sommaren. Det har hänt spännande saker. Så pass spännande att jag inte kan berätta om det för allmänheten faktiskt. Men det har också varit en tid av mycket sjukdom, trauman och ständig kamp. Jag tänkte här på att jag var tvungen att sjukskriva mig från min assistans. Det går inte. Inte egentligen, men från administrationen däremot, och det gjorde jag. Jag fick stödet jag behövde från min assistansanordnar. Inte ovanligt med personalbrist Många assistansanordnare har meddelat ovanligt hög personalbrist. Inte så konstigt när vi har varit inne i pandemin så länge. Arbetet som personlig assistent innebär mycket ensamarbete. Jag träffar ju hela min personalgrupp i deras arbete men de träffar i princip bara mig. Även om vi har kämpat med att hålla workshops och personalmöten och så vidare, så har det varit svårt att få det att funka samtidigt som jag har varit sjuk. Det har saknats kraft. Jag hade svårt att hitta och behålla personal med den kompetens jag behöver redan innan pandemin började. Ohanterbart att rekrytera själv Att behöva rekrytera mitt i […]
Läs merJag har sjukskrivit mig själv. Jag är mitt i en svår depression som inte verkar kunna ta slut på annat sätt än att jag tar slut. Jag får inte vården jag behöver och blev lovad. Just nu så förbereder jag för att mitt företag, min assistans och mina uppdrag ska gå i dvala eller kunna […]
Läs merJag har under det senaste ett och ett halvt året sökt vård för att min psykofarmaka inte hjälpte och att jag behövde mer omfattande psykiatrisk vård. Jag har dock bara kastats runt mellan läkare och mottagningar. Till slut så kände jag även där att, det här tar död på mig. Att hela tiden behöva intyga […]
Läs merJag har ett stort beslut att ta som men som egentligen är det sista jag vill tänka på. ska jag fortsätta på kursen i punktskrift i höst eller hoppa av? Kampen för att alls kunna ta till mig punktskrift utan att drabbas av panikångest var så lång och snårig, men jag lyckades till slut genom […]
Läs merJag tittar där jag står och sätter ner en markör. Här nånstans i mitt inre tog någonting slut nu och nånting nytt får påbörjas. En tung period mönstrad av bemanningskris, ständigt pendlande till vårdcentralen för sprutor, tung arbetsbörda och myndighetsbeslut som slår till utan för varning. Jag vill tro att jag kan lämna det bakom […]
Läs mer