Bildbeskrivning:Härligt med advent! ...med ljus, myspys, gemenskap, traditioner och förberedelser inför jul. Glöm inte bort att ingen jultradition är värd mer än människorna som ska fira den. Ingen julstress är värd ångest eller ekonomiska skulder. Det finns ingen mat som inte är julmat och den enda som har något att säga om dina traditioner är du, oavsett vem du är.
Vad är det advent gör med oss, och hur kan en försöka vända stressen?
Advent är här. Ljuvligt för vissa. Stressande eller ångestladdat för andra. För somliga är det en rolig tid, men för andra är det en tid av ensamhet och då saknaden av någon de förlorat blir outhärdlig. När det kommer till traditioner har jag en ganska ambvalent inställning till dem. Nånstans inne i mig finns ett […]
Läs merBildbeskrivning:Bildtolkning: Bild på Frida framifrån, från bröstkorgen och uppåt. Hon håller ena armen över huvudet. Frida tittar snett nedåt och ser lätt drömmande ut. Hon har glasögon och en grå tröja på sig. Bakgrund, grått.
Vettiga reaktioner och branten till depression.
Kanske har jag just lyckats vända i branten mot en depressiv episod. Kanske. För det är inte lätt. Det är verkligen inte lätt. Det hjälper mig verkligen att jag identifierat signaler och beteenden hos mig själv när jag har börjat tappa fotfästet. Dåligt och bra mår man ju från och till. I alla fall jag. […]
Läs merBildbeskrivning:Bildtolkning: Närbild, halv profilbild på Frida. Man ser bara delar av ansiktet och att hon lutar huvudet mot armen. Några fingrar syns vid kinden. Fridas bägge ögon syns och hon tittar nedåt med ett drömskt leende. Svartvit bild.
Smärta och vad som helst utom broccoli
Morgon igen. Smärta igen. Fruktansvärd jävla nervsmärta igen. I högerhanden idag. Emellanåt är det i båda händerna, i vissa fall bara ena, någon enstaka gång bara i vänster. Men för det mesta i höger. Hemsk, fruktansvärd smärta, som bara inte vill gå över. Det går inte att göra någonting när den smärtan sitter i. Den […]
Läs merBildbeskrivning:Bildtolkning: Frida sitter framåtlutad i rullstolen. Hon tittar utmanande i kameran. På sig har hon lila linne och ljusa jeans med en blomma på knäet. Bakgrund vit vägg i kontorsmiljö.
Tillgänglighet till skyddsrummen för rullstolsanvändare existerar inte
Jag tänker inte mycket på vad som sker om det faktiskt blir krig i Sverige. Jag är på tok för överbelastad med att klara av nuet. Det jag gjort är att ta upp frågan i styrelsen för mitt assistanskooperativ om vilken vägledning och stöd vi ska erbjud våra medlemmar och personal in case of. Jag […]
Läs mer
Hur tar man semester från att vara Crip?
För ett tag sedan, när jag satt och pillade med mina assistenters semesteransökningar, så överrumplades jag starkt av två känslor: 1. När ska jag nånsin få semester? Jag behöven någon gång få semester från allt som följer med att ha en kronisk, progressiv sjukdom, ett omfattande assistansbehov, mitt arbetsledarskap och alla processser. När ska jag nånsin […]
Läs merBildbeskrivning:Porträttbild på Fridas ansikte. Hon sneglar snett uppåt. Hon har stora glasögon med tjocka bågar och rakat huvud. Hon är sminkad med grön ögonskugga och rödbrunt läppstift. Hon bär en blank, turkos topp.
Man kan inte så noga veta
Mars månad började med många mentala kallduschar. Min personalsamordnare och assistent meddelade i början av ett möte att hon erbjudits en chefstjänst på ett annat företag. Vi som precis lyckats tillsätta en ersättare för tjänsten som ekonomisamordnare. Jag reagerade med en panikångestattack som inte gick att hejda, utan fick avsluta mötet och genomlida den. Skit, […]
Läs merBildbeskrivning:Första hjälpen-kit för rullstolsburna
Att skapa en oumbärligt nödvändig väska
Nu händer det grejer, hörni! Det kommer in en ny produkt i min webbutik. En första hjälpen-väska framtagen för rullstolsanvändare. Det började med att jag för drygt ett år sen fick idén. Eller nej, jag har faktiskt haft idén att skapa väskan för mig själv i ganska många år. Ungefär varje gång jag fick punka […]
Läs merBildbeskrivning:Bildtolkning: Frida i profil där man ser Cochleaimplantat, hon ser allvarlig ut. Hon håller upp handen mot nyckelbenet. Hennes händer är tatuerade och hon har lila nagellack utom på ringfingret, där är nageln målad i gul. Hon har en grå tröja på sig. Bakgrund, grå trävägg.
Normalt under onormala coronatider.
Så, nu har våra liv blivit vardag i Örebro, Sverige som smittodrabbat område ett tag. Hur har det gått då? Jag har inte påverkats nämnvärt mer än att jag höjt våra hygienrutiner till lätt hysterisk nIvå. Jag har ju liksom levt väldigt isolerat i vinter eftersom jag varit deprimerad. Så de där omställningarna som förändrar […]
Läs mer
Tomtemord och grantoppers
Jul! Wow, vad snabbt det gick! Hösten försvann i ett poff! Ottilia gillar att pyssla ihop sin egen kalender. Hon får välja en kalender att ha. Det började med vi ett år hade glömt köpa chokladkalender och när vi skulle göra det typ 29 november var kalendrarna borttagna. What?! Då gjorde vi en egen kalender. […]
Läs mer
Ink of a great dread
Jag var och tatuerade mig i helgen. När jag gör det åker jag ut till Nickes svärföräldrars hästgård där han har sin studio i en liten gårdsstuga. Han bor sen ett par år tillbaka i Spanien med coola fru och deras barn men kommer hem och tatuerar när det är dåligt väder där. Just nu […]
Läs mer