Om att vara så där himla positiv

Min man berättar att han pratat med en bekant om mig härom veckan. Frågor min min sjukdom och hur jag har det. Klart folk vill veta och jag tycker det är lite skönt när jag själv slipper vara den som förklarar en än gång. Det är ju så uppenbart att mycket förändrats sen sist vi […]

Läs mer

En cirkusdröm är född…

Okej, vi betalade en saftig penning för att se cirkus scott men det var såååå värt det. Vi hade så himla kul! Jag hörde inte så mycket men det gjorde inget för jag såg rätt bra och min assistenten tecknade taktilt till mig om det var något speciellt jag ville veta. Elefanter, sjölejon, hästar, akrobater, […]

Läs mer

Dagen vi skulle gå på cirkus…

Har precis bokat biljetter till cirkus scott. Shit, det tog tid. För att få boka handikappanpassade platser var det mycket som skulle kontrolleras. Man kunde inte boka billiga biljetter som jag tänkt mig för 190 kr st. Man var tvungen att betala 320 kr st men fick då “logeplatser” vad det nu innebär.  Jag fick […]

Läs mer

Jag behövde visst det här…

Skaparveckan är en av många aktiveringskurser som hålls för dövblinda. De hålls på olika folkhögskolor runt om i Sverige och finansieras delvis av  Specialpedagogiska skolmyndigheten.  Det är himla bra att de finns. Det är många med dövblindhet som p.g.a. brister i beviljad ledsagning och assistans inte blir särskilt aktiverade i vardagen. Jag är inte en […]

Läs mer

Den där behagliga känslan…

Jag vaknar upp mitt i den där känslan av att vara skönt utsövd och avslappnad. Det är sista dagen på kursen och om några timmar dags att åka hem. Den här känslan vill jag linda in i mjukt papper och spara någonstans djupt inne i mig. Det har varit en fantastisk vecka men det ska […]

Läs mer

Rullstolstrekking i småländska skogen

Här på skaparveckan sitter man hela tiden inne och jobbar. När vi har en ledig stund måste jag vila. Igår kväll bestämde jag mig för att ta en promenad i skogen. På lunchen hade det pratats om de fina motionsspåren som fanns här.  Det blev inte direkt en lugn promenad, det kan jag inte påstå. […]

Läs mer

Den gyllene regeln för mitt barn

I påskas började Ottilia sjunga i barnkör. Hon älskar det. Idag uppträdde de i Olaus Petrikyrkan. Snacka om stort! Alltid vid sådana tillfällen är hon så väldigt noga med att jag ser och hör henne. Micken till min slinga har hon självklart i högsta hugg så jag är nog den enda föräldern som hör sitt […]

Läs mer

Här i min röda ruta

Jag har klivit in i min röda ruta igen. Den som jag någon gång för länge sen ritade upp på marken inne i min lilla själ. När allt gick för fort och blev för jobbigt. När man har så här många olika funktionsnedsättningar som försämras allt eftersom blir man illa tvungen att ständigt anpassa sig […]

Läs mer

Det där rara, lilla barnet alltså…

Jaha du, då sitter man här igen och sliter sitt hår efter ännu ett av Ottilias upptåg. Jag har haft en go vän på besök, Anne-Maj och hennes dotter Jenny. Anne-Maj har också dövblindhet så vi har tecknat taktilt för fullt. Jag hade visst lite dålig koll på min dotter och hon ville nog gärna […]

Läs mer

Pinsamma gladmamma

Jag är på skitbra humör nu. Jag är inte riktigt säker på vad det kommer ifrån. Allt känns bara superbra. Igår när vi gick till dagis gick jag och sjöng. Ottilia tyckte inte att det var så charmigt alls. Det var “skämmigt”. Okej. Va? Jag? Nä Sorry, det kunde inte hjälpas. Jag kunde inte låta […]

Läs mer
GeITxx YB NRyrZaWyk