Det känns jäkligt viktigt att jag får lära mig teckna taktilt nu. Det känns läskigt att hörseln kan progrigera så plötsligt. Tänk om det händer på andra örat också! Då står jag där och kan endast kommunicera med omvärlden när det är rätt ljus i lokalen. Tuff shit! Det vill vi inte vara med om. Hell no! Jag har tjatat på dövblindteamet om det här i två år och nu är jag överfrustrerad! Den där veckokursen på Västanviks folkhögskola som de hänvisat till tidigare, (som jag var på väg att gå på när den blev inställd,) den har blivit inställd nästa år också.

Nu tar jag min rädda, ilskna energi och knuffar på det här!