fbpx

Bildbeskrivning:Bildtolkning: Frida sitter framåtlutad i rullstolen. Hon tittar utmanande i kameran. På sig har hon lila linne och ljusa jeans med en blomma på knäet. Bakgrund vit vägg i kontorsmiljö.

Tillgänglighet till skyddsrummen för rullstolsanvändare existerar inte

Jag tänker inte mycket på vad som sker om det faktiskt blir krig i Sverige. Jag är på tok för överbelastad med att klara av nuet. Det jag gjort är att ta upp frågan i styrelsen för mitt assistanskooperativ om vilken vägledning och stöd vi ska erbjud våra medlemmar och personal in case of. Jag […]

Läs mer

Hur tar man semester från att vara Crip?

För ett tag sedan, när jag satt och pillade med mina assistenters semesteransökningar, så överrumplades jag starkt av två känslor: 1. När ska jag nånsin få semester? Jag behöven någon gång få semester från allt som följer med att ha en kronisk, progressiv sjukdom, ett omfattande assistansbehov, mitt arbetsledarskap och alla processser. När ska jag nånsin […]

Läs mer

Bildbeskrivning:Porträttbild på Fridas ansikte. Hon sneglar snett uppåt. Hon har stora glasögon med tjocka bågar och rakat huvud. Hon är sminkad med grön ögonskugga och rödbrunt läppstift. Hon bär en blank, turkos topp.

.

Man kan inte så noga veta

Mars månad började med många mentala kallduschar.  Min personalsamordnare och assistent meddelade i början av ett möte att hon erbjudits en chefstjänst på ett annat företag. Vi som precis lyckats tillsätta en ersättare för tjänsten som ekonomisamordnare.  Jag reagerade med en panikångestattack som inte gick att hejda, utan fick avsluta mötet och genomlida den. Skit, […]

Läs mer

Bildbeskrivning:Syntolkning: Frida i profil från midjan och uppåt. Hon är insveppt i ett mörklila tyg och tittar uppåt. Man ser hennes cochleaimplantat. bakgrund lila.

När jag fick hörselimplantat

För 10 år sedan, just precis idag, kopplades mitt första hörselimplantat in. Det var mäktigt! Det är svårt att minnas exakt hur det kändes. Det var ju inte bara som att sätta på en stereo. Det var ju snarare som att slå på något som retade någonting långt inne i kroppen: hörselnerven. Illamående, yrsel, huvudvärk […]

Läs mer

Spana in min gigantiska vulva! Fin, va!?

För den som är ny inför min repvägg så är det nog bra med lite back-story. Jag har en yta över min sänggavel med åtta stycken surrningsfästen. De är snygg och bra till väldigt mycket. Bara fantasin sätter gränserna, men nu skulle vi prata om hur jag använder dem till att skapa levande konstverk av […]

Läs mer

Tioårs-jubileum

För 10 år sedan, just precis idag, gjordes min första CI-operation. Jag var patient nr 9 att opereras i Örebro. Den tog 6 timmar. Huden bakom ytteörat öppnade upp. Man borrade ett hål genom skallbenet in till cochlean (snäckan), där hörselnerven ligger inlindad i kontakt med ca 17 000 hårceller som slutat vidarefodra ljud till […]

Läs mer

Livsgnista

Insikten dimper ner över mig som ett oväntat nedsläpp av konfetti. Jag har klarat det. Jag har faktiskt, på riktigt klarat det. Att bygga min assistans på nytt från grunden. Det gick. Att till slut komma ur den där depressionen har gjort så enormt stor skillnad för mig. Det går inte riktigt att förklara för […]

Läs mer

Hur jag som arbetsledare och assistansanvändare tänker när jag läser arbetsansökningar.

Jag trivs så himla bra med den personalgrupp av assistenter jag fått ihop och arbetat med under hösten. Det nya året kommer med nya utmaningar och det är dags för rekryteringar då min ekonomisamordnare ska ut i stora världen innan hon i höst börjar plugga i annan stad.  Min första spontana känsla är såklart “Neeeej, […]

Läs mer

Bildbeskrivning:Första hjälpen-kit för rullstolsburna

Första hjälpen-kit för rullstolsburna

Att skapa en oumbärligt nödvändig väska

Nu händer det grejer, hörni! Det kommer in en ny produkt i min webbutik. En första hjälpen-väska framtagen för rullstolsanvändare. Det började med att jag för drygt ett år sen fick idén. Eller nej, jag har faktiskt haft idén att skapa väskan för mig själv i ganska många år. Ungefär varje gång jag fick punka […]

Läs mer

När en plötsligt faktiskt kan komma iväg efter ett psykbryt och pandemi.

Jag är… förvånad? Rent av lite chockad. Jag kommer faktiskt iväg. Imorgon bitti tar jag bilen till Stockholm. Det var nog ett par år sen sist. Tidigare brukade jag vara där på jobb nån gång i månaden. Min egentliga orsak för att åka dit nu är styrelsehelg för NKJT (Nationell kvinnojour  och stöd på teckenspråk) som […]

Läs mer
EttGottLiv