Och nu kommer mina föräldrar säga “preciiiiis som du när du var liten!”

Ottilia har börjat i ridskola på måndagar. Farmor tar henne dit och berättar att när hon kommer upp i trav brukar hon bli så glad att hon sätta igång att sjunga av hjärtats lust. Vilken härlig unge man har!

Läs mer

Litet psykvrak ska erövra vardagen igen

Igår skämde jag bort min man lite. Det behövde han. Pannkaksfrukost, Fifa14 och sen heldag på Gustavsviks relaxavdelning med en vän. För att han skulle få lägenheten för sig själv så åkte jag och Ottilia ut till min pappa. Först var jag sugen på att hälsa på någon kompis. Typ hon som just fått barn […]

Läs mer

När känslorna till slut hinner ikapp.

Det blev lite dramatiskt där ett tag. Ni vet, när synen försvann hastigt och utan förvarning på höger öga. När jag gick på sköterskorna som en bulldoser i texttelefonen för att få en akuttid till ögon. Operationen. Vilken karusell! Vilket vrålåk! Det är först nu, idag, som känslorna hunnit i fatt mig. Först i form […]

Läs mer

Väck pappa! Snark.

Ottilia väckte mig 06.48 i morse. Det var en underbar förmån att vakna av henne istället för smärta efter en HEL natts sömn, meeeeen jag var lite för sömnig för att inse det just då. “Ehhhmmmva?” sa jag och räckte henne handen “M a m m a. J a g. B a j s a.” […]

Läs mer

Etapp 3: vila och läka

Jag mår bättre och bättre nu, men det är fortfarande svårt att läsa med ett öga. Jag får huvudvärk. Att lulla runt hemma känns tryggt. I måndags hade jag en tid hos min kiropraktor och att lämna min trygga lägenhet och navigera mig ute i stora världen var en obehagligt och energikrävande trots ledsagning från […]

Läs mer

Etapp 2, avklarad. Etapp 3 påbörjad…

Så där ja, då har jag opererats för näthinneavlossning. Skönt att ha den etappen avklarad. Etapp 1 i den här historien var väl att plötsligt förlora synen på vänster öga. Det var otäckt. Etapp 2 var då operationen och det kändes enbart tacksamt att få åtgärda något. Etapp nummer 3 får bli att vila och […]

Läs mer

Nu kör vi!

Äntligen onsdag! Nu kör vi!

Läs mer

Hålla andan och vänta på bollen

Tiden går riktigt jättelångsamt när man väntar på operation. Som att hålla andan i fem dagar. Jag orkar inte riktigt gå runt och hoppas på att jag ska få synen tillbaka just nu. Jag vill bara ta mig igenom skiten så jag kan komma ut på andra sidan och vänja mig vid resultatet. Imorgon bitti […]

Läs mer

Det säger sig självt, men vem lyssnar?

I lördags fick jag nån fixidé att jag skulle ut och köpa termobrallor. Varför? Jag mår ju verkligen helt skit. Det säger sig självt att det var en puckad idé men jag är förbannat envis och var så himla trött på att vara hemma eller på sjukhuset. Den hysteriskt dåliga kombinationen av “se dåligt” och […]

Läs mer